Datalagringsdirektivet

Moderaternas uppfattning är att datalagringsdirektivet är viktigt för svenskt rättsväsendes möjligheter att effektivt bekämpa brott. Vi anser även att förslaget beaktar behovet av att skydda enskildas integritet. 

Vad är bakgrunden till förslaget?

I ett EU-direktiv från 2006 har medlemsstaterna enats om att det behövs regler som ser till att det lagras trafikuppgifter under en viss tid, så att uppgifterna finns tillgängliga för att kunna användas i brottsutred­ningar. Bakgrunden är att man kunnat konstatera att trafikuppgifter är ett nödvändigt och effektivt redskap för att utreda, avslöja och åtala brott, särskilt när det gäller allvarlig och organiserad brottslighet. Sverige är som medlem i EU skyldigt att genomföra direktivet.

Innebär genomförandet av direktivet att vi skapar ett ”övervaknings­samhälle”?

Det är inte fråga om någon generell övervakning av medborgarna.

Polis och åklagare får inte någon fri tillgång till de lagrade uppgifterna. Det är endast en bråkdel av de upp­gifter som lagras som kommer att och kan begäras ut av de brottsbekäm­pande myndigheterna. Resten kommer att raderas efter sex månader utan att någon (inte ens operatören som lagrar dem) har sett dem.

Kommer uppgifter om var personer har ”surfat” att lagras?

Nej, inga uppgifter som avslöjar innehållet i en kommunikation får lagras med stöd av direktivet. Det omfattar även uppgifter om vilka hemsidor någon har ”surfat” på.

Innebär genomförandet av direktivet att all kommunikation kommer att övervakas?

Att ett lagringskrav avseende vissa uppgifter nu införs innebär inte att polis och åklagare får fri tillgång till de lagrade uppgifterna. Det är bara en bråkdel av de upp­gifter som lagras som kan och kommer att begäras ut av de brottsbekäm­pande myndigheterna. Resten kommer att raderas efter sex månader utan att någon (inte ens operatören som lagrar dem) har sett dem. Det är alltså inte fråga om någon generell övervakning av medborgarna. 

Vilka uppgifter är det som ska lagras?

Enkelt uttryckt ska operatörerna lagra uppgifter om vem som kommunicerade med vem, när det skedde, var de som kommunicerade befann sig och vilken typ av kommunikation som använ­des. Genom sådana uppgifter, exempelvis från mobiltelefoner, kan polisen bl.a. kartlägga hur ett brott har planerats och hur misstänkta personer agerat under och efter att brottet genomförts. Några uppgifter som avslöjar innehållet i en kommunikation, t.ex. vad som har sagts under ett telefonsamtal, får inte lagras.

Hur länge kommer uppgifterna att sparas?

Direktivet ger medlemsstaterna en möjlighet att välja en lagringstid som är minst sex månader och högst två år. Med hänsyn till integritetsskyddet föreslår regeringen att lagringstiden ska vara den kortast möjliga, dvs. sex månader.  Därefter kommer uppgifterna att utplånas.

Lagras inga trafikuppgifter idag?

Tele- och Internetoperatörer får idag lagra trafikuppgifter om de har behov av uppgifterna exempelvis för sin fakturering eller för marknadsföring. En sådan lagring sker också i betydande omfattning. Det nya är att en lagring under sex månader nu blir obligatorisk.

Kommer de uppgifter som lagras att vara tillräckligt skyddade?

Enligt förslaget ska det införas ett strängare krav på operatörerna än vad som gäller idag beträffande säkerheten kring de uppgifter som lagras med stöd av direktivet. Post- och telestyrelsen kommer som tillsyns­myndighet också att ha en viktig uppgift att se till att operatörerna håller en tillräckligt hög säkerhetsnivå. Vidare har säkerhetsaspekten varit avgöran­de för förslaget att lagringen ska ske hos varje enskild opera­tör och inte i något centrallager. Därigenom kan en enskild persons kommunikation som regel inte utläsas utan att information som finns lagrad hos flera olika operatörer sammanställs.   

Dessa brott har underlättats att utreda.

 – Terroristdådet, sprängningen på Drottninggatan i Stockholm i december 2011

– Utredningen av förberedelse till terroristbrott i Köpenhamn i december 2010

– Helikopterrånet mot värdedepån i september 2009

– Mord av kvinna som hittades insvept i presenningar i Mälaren

– Beskjutningen av helikoptrar på flygbasen Säve 2007

– Rånet mot postterminalen på Kruthusgatan i centrala Göteborg 2008        

– Människorov och sexuella övergrepp på 8-årig flicka 2000 – flickan uppgav att mannen fått två samtal under övergreppen som han inte svarat på. Dessa två obesvarade samtal gjorde att en abonnent kunde urskiljas

– Utnyttjande av 12 årig flicka för sexuell posering via MSN

– Dödsskjutningarna i Malmö

 – Dessa exempel är på intet sätt uttömmande – det är endast axplock. I stort sett alla mål som rör våldtäkt, mord, människohandel, narkotikabrott, människorov, rån mm har trafikuppgifter haft betydelse för brottsutredningen. Ytterligare typfall där trafikuppgifter är viktigt för brottsutredningen är – skolmassaker, grooming, barnpornografi.

Kommentera